”Öppna nät – äpplen och äpplen, utan päron tack”

Efter att i princip ha legat i träda sen Telekompaketet förhandlades är nätneutralitetsfrågan het i Sverige igen.

TeliaSoneras besked om att man vill tillhandahålla olika sorters mobila accesserbjudanden var tillsammans med en nystiftad holländsk lagstiftning de utlösande faktorerna. Vilket följdes av många kommentarer i sociala medier och tidningarnas debattsidor, utspel av PTS samt debatter i och utanför Almedalen. Frågan om under vilka former vi ges tillgång till information på nätet berör. Otvivelaktigt.

Men perspektiven är många och frågan svår att fånga. Debatten rymmer innovations- och tillväxtvillkor, demokrati, yttrande- och informationsfrihet samt skydd för den personliga integriteten.

Så var börja? Och hur kan balans mellan olika värden skapas?

Uppenbart är, eller borde vara, att det finns olika legitima intressen vilka måste respekteras.

De som bygger näten behöver investeringstrygghet. De som levererar Internetburna tjänster behöver marknadsförutsägbarhet. Användarna behöver transparenta och tydliga villkor för att kunna använda sin konsumentmakt. Och möjligheten för att kunna uttrycka sig fritt, utan risk för repressalier måste garanteras.

 Tisdagens debatt om öppna nät i Almedalen rymde en öppning.

 Patrik Fältström från Netnod inledde debatten med att slå fast att vi behöver en definition av vad Internetaccess faktiskt är.

 Med en gemensam och tydlig definition blir alla de skyddsvärda samhällsintressena som lyfts i öppenhetsdebatten lättare att förhålla sig till.

 Då kan vi prata om äpplen som äpplen, och lämna päronen utanför. Då blir det lättare att skapa garantier för yttrandefrihet, integritet och demokratiskt deltagande. Då blir det lättare att skapa förutsättningar för ett öppet, tillgängligt nät som driver innovation och tillväxt.

Ps. Igår beslutade FN:s råd för mänskliga rättigheter att inkludera Internet bland några av de mänskliga rättigheterna. Bla slogs det fast att rätten till yttrandefrihet ska gälla också på nätet.