Välfärdsstrategi och IT

I dagens DN skriver regeringens utredare Stefan Carlsson om sitt förslag till nya myndigheter för vård och omsorg. Samtidigt skall tolv myndigheter och andra organisationer läggas ner.

Idag är det onekligen en ganska vildvuxen flora av myndigheter. För området funktionshinder har vi exempelvis tre, varav två (Hjälpmedelsinstitutet och Handisam) föreslås läggas ner (kvar är PTS, som också av en något oklar orsak bedriver innovationsstöd för nya tjänster för funktionshindrade). Så rent principiellt är det nog ett bra förslag, med tydligare och större ansvarsområden.

För IT- och telekombranschen är två nya myndigheter av särskilt intresse: Infrastrukturmyndigheten för gemensamma IT- och kommunikationslösningar, och Myndigheten för välfärdsstrategi. Läs vidare »

Hur såg ditt digitala liv ut för fem år sedan?

Du hade sannolikt ingen smartphone, appar existerade inte och molntjänster var nog nått som hade med vädret att göra. Du köpte SL-biljetten av busschaffören och kollade resan på en PC eller med en trög GPRS-telefon. Läs vidare »

En hållbar stad

Igår var jag på ett intressant seminarium, med många bra talare. För att nämna några: alltid lika engagerade Anna-Karin Hatt, Göteborgs kommuns CIO Magnus Petzäll, en utomordentlig panel från bl.a. SKL, Stockholms Stad, Volvo IT och Siemens.

Kanske kan man säga att N:a Djurgårdsstaden var utgångspunkt, men det talades mer principiellt om alla möjligheter som finns för en mer miljö- och klimatvänlig stad.

Men några funderingar väcktes, och det var av arten ”varför görs det inte mer – förutsättningarna finns ju!” Läs vidare »

Dansk välfärdsteknologi – vad kan vi lära oss?

Danmark och Sverige skiljer sig åt på flera sätt. För två veckor sedan besökte IT&Telekomföretagen Köpenhamn för att med hjälp av vår danska systerorganisation träffa personer som arbetar med välfärdsteknologi där. Själva begreppet, ”välfärdsteknologi”, är danskt till sitt ursprung och lanserades för snart tio år sedan.

Bakgrunden var – och är – insikten att med de stora pensionsavgångarna, med det starkt ökande antalet vård- och omsorgsbehövande, och med omöjligheten att finansiera detta med mer personal och ökat skatteuttag, så måste man fokusera möjligheter att effektivisera arbetet inom välfärdssektorerna.

Till skillnad mot Sverige så har politiker inte blundat, utan öppet diskuterat det utifrån effektiviseringsperspektivet, och i senaste folketingsvalet hade flera partier ett avsnitt om ”ret till digital vaelfard”, ”De Ældres vilkår skal forbedres” och liknande. Läs vidare »

Vem jublar tystas i underhållningsindustrin efter Ipred-domen – och varför?

I går kom EU-domstolens tämligen väntade besked i ePhone-fallet. EU:s lagstiftning medger inga direkta hinder mot att domstol beordrar en internetoperatör att lämna ut kunduppgifter till en rättighetshavare vid påstått rättighetsintrång.

Och det jublas inom underhållningsindustrin. En större mängd rättighetshavarföreträdare menar att nu finns Redskapet på plats för att skydda upphovsrätten på nätet. ”Äntligen” deklamerar Film- och tv-branschens samarbetskommitté. ”Publiken är vinnare”, skriver Netopias och leverantörsföreningen Dataspelsbranschens talesperson.

Men vad är det dessa organisationer och företag står upp för – är det publiken? Upphovsrätten som verktyg för kulturellt mångfald, kreativitet och innovation? Läs vidare »

Nationell strategi för skollärares IT-kompetens behövs

I dagens nummer av Computer Sweden belyses ännu en gång problemen med avsaknaden av en nationell IT-strategi för skolan. Artikelförfattaren frågar sig artigt om det beror på politiska låsningar hos allianspartierna. Alla som är det minsta insatta vet dock att det handlar om en personlig låsning hos den för utbildningsväsendet högst ansvarige politikern.

Den dimension av IT-användningen i skolan där behovet av en nationell strategi är som störst gäller lärares kompetens att använda IT som ett sätt att bredda undervisningen. Datorer och interaktiva skrivtavlor börjar nu krypa in i skolan, men många vet helt enkelt inte hur man använder dem på ett pedagogiskt kreativt sätt. Haken är inte att lärare är ointresserade, utan att de saknar dels tid (de har tusen andra sysslor att ansvara för, varav många inte har med undervisning att göra), dels inspirerande förebilder, vilket betyder att alla ska själva uppfinna hjulet har man använder de digitala lärresurserna. Ett exempel är hur man kan använda olika webblösningar för kommunikationen med elever, där det skulle vara väldigt enkelt att ta fram en nationell mall, snarare än att varje enskild lärare ska svettas fram egenhändigt snickrade Wordpress-lösningar.

En viktig del i den nationella strategin måste därför bli att avsätta resurser så att lärare både kan frigöra tid från övrig verksamhet och kan ta del av den samlade kunskap som håller på att byggas upp via Datorn i utbildningens olika förnämliga initiativ.

IT&Telekomföretagen = branschen med största rekryteringsbehovet

I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät, som publicerades idag, sticker IT&Telekomföretagen ut som den bransch som har det största rekryteringsbehovet. 85 % av IT-företagen anger att de försökt rekrytera de senaste månaderna, vilket är högst bland 20 jämförbara branscher. Närmast kommer Medieföretagen på 68 %, och snittet ligger på 50 %. Det är dessutom en kraftig ökning sedan den senaste enkäten 2010, då motsvarande siffra för IT&Telekomföretagen var 58 %.

Av de IT&Telekomföretag som angivit svårigheter att rekrytera angav 53 % att rekryteringsproblemen lett till att planerad expansion förhindrades, att jämföras med 37 % för samtliga branscher.

IT&Telekomföretagen sticker också ut när det gäller utbildningsnivån på dem som söks, 72 % angav högskoleutbildning som krav mot 33 % i hela näringslivet.

För generell info rörande enkäten, kolla rapport. För info som rör IT&Telekomföretagen specifikt, kontakta fredrik.vonessen@almega.se, jag har en ppt med intressanta siffor. Vill ni ha koll på övriga Almegaföretag, kolla min kollega Marie Silfverstolpes inlägg i Almegabloggen.

Affärsmöjlighet för innovativa företag

Det framförs både från politiskt håll och från näringslivets håll att den offentliga upphandlingen bättre måste bidra till utvecklingen av nya lösningar i form av produkter, tjänster och arbetssätt. Hösten 2010 presenterades den statliga utredningen om innovationsupphandling och 2011 avsatte regeringen 24 miljoner för Vinnovas arbete med innovationsupphandling. Läs vidare »

Debatt på SvD Opinion om IT-företagens eget ansvar för kompetensen

Sedan Anne-Marie Fransson tillsammans med Stockholmspolitikerna Ulla Hamilton och Chris Heister den 26/3 publicerade en debattartikel om IT-kompetensbristen på Svenska Dagbladets Opinion-sajt har ett replikskifte skett mellan Jan Hellgren, produktchef på medlemsföretaget Cornerstone, och Anne-Marie Fransson. Hellgren menar i sitt inlägg att IT-företagen inte i tillräcklig grad betraktar specialistkompetens som ett strategiskt konkurrensmedel. Anne-Marie Fransson säger dock i sin slutreplik att visst finns dilemmat att prioritera utbildningsinsatser i förhållande till den dagliga verksamheten, men att företagen definitivt tar den långsiktiga kompetensutvecklingen på största allvar.

Någon som har någon ytterligare infallsvinkel i denna fråga?

Onödiga trösklar till den offentliga sektorn

I fredags arrangerade IT& Telekomföretagen ett frukostseminarium riktat mot mindre företag på temat offentlig upphandling. Det har under det senaste året varit särskilt mycket fokus i media och från politiskt håll att det måste bli enklare för små och medelstora företag att delta i den offentliga upphandlingen. Det var därför extra intressant att träffa ett antal mindre företag och förhoppningen var att de skulle ge uttryck för att det skett en förbättring.

Läs vidare »